Ja, den var hatad, vår trappa. Svart stålställning, trappsteg i furu och inget räcke eller annat som räddade vingliga själar från att trilla ner. Att jag dragit upp kunder här för att fotas i min studio är vansinne!
Men nu. Nu är den fixad. Den är vit och den har fått en spaljé.
Man behöver inte ens hålla i ribborna, bara att den finns där gör att det känns lättare att springa upp och ner. Ja, inte att förglömma var det livsfarliga lösa trappsteget... även det åtgärdat nu. Något hatat har blivit helt ok. Verkligen ok.
Något litet har hittat en ny mysplats, här ligger hon och myser med täcke, kuddar och alla sina Pixi-böcker.
Något annat litet har varit och fått tänderna skrapade och är fortfarande vinglig och sur på matte.